5 tips och säkra sätt att förstöra undervisningen:

1. En av de faktorer som har minst påverkan på undervisningens effektivitet enligt Hattie, är att låta eleverna styra verksamheten i för stor utsträckning. Så vill man sabba undervisningen är detta ett bra tips.

Delaktighet och samspel är båda faktorer som Hattie nämner som viktiga men här menar han att eleverna inte ska få välja och styra verksamheten helt på egen hand.

2. Eftersom läxor inte har någon större effekt på lärandet så är läxor ett säkert kort i undervisnings-sabotaget.

Enligt Hattie så är relationen och samspelet viktigt ur ett lärandeperspektiv och därför har läxor ingen större effekt om läraren inte är inblandad.

3. För att se till att alla elever är fulla av rädsla att misslyckas så ska man använda sig av det som Dweck benämner som låst beröm. Se till att alltid fokusera på barnets egenskaper och aldrig på deras process.

Dweck har med sin forskning identifierat växande beröm (en motsats till det låsta) som fokuserar på barnens försök och process när de tar sig an något nytt. Med detta verktyg kan man som lärare öka barnens självkänsla och mod att ta sig an nya utmaningar och undersökningar visar att barnens självkänsla blir starkare.

4. Ytterligare ett bra tips för att hålla motivationen till lärande på en jämn låg nivå är att aldrig utmana barnen i undervisningen, att se till att materialet generellt är svårt att relatera till och genom att hålla sig till katederundervisning.

Nottingham pratar om betydelsen av att barnen är delaktiga och utmanas i lärandesituationerna för deras utveckling och progression. Ur ett relationellt perspektiv så talar man om vikten av att materialet är relaterbart, detta nämner även Dewey.

5. Sist men inte minst så är det viktigt att komma ihåg att det är eleverna som ska anpassas till lärarens undervisning och inte tvärtom.

I Lgr11 står det att: “Undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den ska främja elevers fortsatta lärande och kunskapsutveckling med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper.”

//Emilie Liljedahl, Jonatan Eriksson, Linnea Leijon och Yu Xin



Referenser:

Att arbeta med särskilt stöd : några perspektiv. (2002). Stockholm: Statens skolverk.

Treeincement. (u.å.). Carol Dweck: The Effect of Praise on Mindsets. Hämtad från https://www.youtube.com/watch?v=TTXrV0_3UjY

Håkansson, J. (2011). Synligt lärande: presentation av en studie om vad som påverkar elevers studieresultat. Stockholm: Sveriges Kommuner och Landsting.

Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 : reviderad 2016. (2016). Stockholm: Skolverket :

Nottingham, J. (2013). Utmanande undervisning i klassrummet : återkoppling, ansträngning, utmaning, reflektion, självkänsla. Stockholm: Natur & kultur.

Säljö, R. (2014). Den lärande människan: teoretiska traditioner. I U. P. Lundgren, R. Säljö, & C. Liberg (Red.), Lärande, skola, bildning : [grundbok för lärare] (s. 251–309). Stockholm: Natur & kultur.

Kullerbytta

Det här exemplet fick jag ifrån en idrottslektion under min auskultation. Då kom jag och tänka på begreppet scaffoldning och precis som det står i boken Lärande, skola, bildning så ger den erfarne mycket stöd i början för att sedan ge mindre och tillslut inget stöd alls. Eleven behärskar då uppgiften själv som i detta fall var att göra en kullerbytta.

Säljö, R. (2014). Den lärande människan. I Ulf P Lundgren & Liberg Caroline (Red.), Lärande, skola, bildning: [grundbok för lärare. Stockholm: Natur & kultur.

NO-lektion

Detta är något som jag fick observera under min auskultation, men detta experiment kommer även jag ihåg att min klass utförde när jag gick i skolan. Denna lärsituation kan jag koppla med kognitivismen och mer specifikt assimilation och ackommodation. Detta då eleverna innan experimentet måste skriva ned sina hypoteser och sen efter experimentet och när de fått resultatet så kanske de eventuellt måste tänka om.

Matte-kluring!

I detta fallet ser man hur läraren som inte känner barnen sedan tidigare och inte heller har information om hur långt klassen kommit med just att subtrahera genom uppställning stöter på problem. Jag observerade hur många barn fastnade i frustration när det första talet inte blev det som de trodde eftersom de inte ännu lärt sig processen med att låna/växla från tiotal till ental. Ur ett socio-kulturellt perspektiv kan man se det som att barnen var i den proximala utvecklingszonen och hade vikarien i detta läge startat med att visa exemplet när man inte behöver låna och sedan lagt till exemplet där man behöver låna så hade eleverna approprierat kunskapen smidigare. Tar man på sig Piagets skor så ser man nog istället på situationen som ett exempel på ackommodation där eleverna måste omvärdera den tidigare kunskapen för att ta den nya informationen till sig.

Lekande till lärande

Leken 6square är populär och många barn kan leka tillsammans, men olika grupper har inte samma regler. När en regel inte längre var anpassad till leken, gjorde barnen en ändring genom en kort diskussion. Det är precis som Piagets begrepp ackommodation handlar om. Genom att lösa problem tillsammans blir teori överförd till praktik. Språket spelade en stor roll i den här händelsen, eftersom olika frågor och synpunkter fick barnen att tänka, sedan använda språket för att kommunicera, därför inser man att tanken, språk och erfarenhet hör ihop. Barnens förståelse har ökat genom att tolka och reagera på varandras avsikter och beteenden, samt en praktisk social kunskap och förmåga, där barnen föreställer sig vad andra tänker, känner och upplever som Hwang & Nilsson beskriver i boken Utvecklingspsykologi.

Som blivande lärare tycker jag att det är nödvändigt att låta eleverna vara medvetna om att lärande inte bara sker i klassrummet, utan också i lek. Hur ska vi göra så att barnen kan inse att de lär sig när de leker? Hur kan vi transformera lekande till lärande i undervisningen?  

Auskultation i årskurs 5

Jag följde en årskurs 5 under min auskultation på en stor skola i Skövde. 

Under en lektion skulle eleverna skriva varsin juldikt. Eleverna uppfattades som stressade och obekväma inför uppgiften då de inte gjort något liknande tidigare.  Läraren hade genomgång kring hur man skriver dikter och vad man bör tänka på. Därefter gav hon individuellt stöd till de som behövde det för att komma igång. Eleverna arbetade individuellt med uppgiften i cirka 30min därefter fick de som ville redovisa sin uppgift för resten av klassen. Till en början var det endast två elever som ville läsa upp sin dikt för klassen. När den första eleven hade läst sin dikt och fick mycket beröm av både lärare och klasskamrater så räckte fler upp handen för att läsa upp sina dikter. Det slutade med att samtliga elever redovisade sina dikter inför klassen. 

Då kom jag och tänka på det behavioristiska perspektivet och framförallt Skinners teori om betingning. Där han menar att respons kan i sin tur leda till ett önskat beteende vilket i detta fallet var att framföra sin dikt inför klasskamraterna.  

Har ni några exempel där ni dragit paralleller till operant betingning under eran auskultation?

Reflektioner från auskultationen

Min auskultation genomfördes i en årskurs 5 med 23 barn. I klassen var det 12 flickor och 11 pojkar. Jag var i en stor skola, f-6 med cirka 850 elever. Skolan är placerad i en välbärgad närförort.

När jag först kom in i klassrummet satt alla elever vid sina bänkar och läste tyst i en bok. Samtidigt som jag gick bak i klassrummet och satte mig på en pall så fick jag en del nyfikna blickar. En pojke frågade läraren glatt ”ska vi ha en vikarie idag?” Läraren förklarade att jag enbart kommer att sitta längst bak i klassrummet och observera.

Det första jag la märke till var ordningen i klassen. Eftersom att jag var i en årskurs 5 så trodde jag att jag skulle få observera en ganska så stökig klass, mycket attityd och mycket snack, men det visade sig att jag hade kommit till en extremt lugn klass. Det var kanske jag som hade haft fördomar om hur femteklassare skulle bete sig.

Under mina 3 dagar som observatör i denna klass så fick jag se hur olika lärare lär ut på olika sätt och använder olika material. Klassföreståndaren ansvarade för ämnena svenska, matte och NO. Hon var inte mycket för att använda sig utav digitala verktyg. Under hennes lektioner fick klassen jobba mycket med sin ämnesbok och de fick uppgifter på papper att lösa. När en elev behövde hjälp så var hon noga med att eleven först skulle läsa igenom uppgiften en gång till, och sedan om eleven fortfarande inte förstod, så skulle den fråga en kompis om hjälp.

Läraren som ansvarade för engelska lektionen valde att använda sig mycket utav smartboarden som satt i klassrummet. Hon visade ord och meningar i ett dokument, som de sedan lyssnade på tillsammans ett ord i taget. Efter varje ord skulle eleverna själva repetera ordet högt. Läraren valde även att utföra olika uppgifter på smartboarden, där eleverna fick höra ett ord, och skulle sedan koppla ihop det ordet med en bild.

Klassens SO-lärare använde sig också mycket utav multimedia och klassrummets smartboard. Denna lektions innehåll handlade om religion och mer specifikt bibliska berättelser. Då använde sig läraren av smartboarden för att först visa en film som handlade om just bibliska berättelser. Eleverna delades sedan in i olika grupper, som fick en varsin biblisk händelse t.ex. Moses i vassen och Noaks ark. Eleverna skulle sedan med hjälp av ämnets textbok skriva ett narrativ om denna händelse. Eleverna skulle sedan utifrån narrativet dela ut roller, lära sig repliker och sedan spela upp sin pjäs för sina klasskamrater.

Under denna lektion så kände jag att jag kunde koppla samman mycket med Gunther Kress multimodalitet. Läraren använde sig utav rörliga bilder, ljud, text och drama. Jag kände att detta ledde till att eleverna blev mer intresserade då de flesta gillar att titta på film och få spela upp en pjäs, istället för att enbart läsa i ämnets textbok.

Hur stor del anser ni att digitala verktyg får ha i undervisningen? Tror ni att en multimodal lektion gör eleverna mer intresserade?

God Jul och Gott nytt år!