5 tips och säkra sätt att förstöra undervisningen:

1. En av de faktorer som har minst påverkan på undervisningens effektivitet enligt Hattie, är att låta eleverna styra verksamheten i för stor utsträckning. Så vill man sabba undervisningen är detta ett bra tips.

Delaktighet och samspel är båda faktorer som Hattie nämner som viktiga men här menar han att eleverna inte ska få välja och styra verksamheten helt på egen hand.

2. Eftersom läxor inte har någon större effekt på lärandet så är läxor ett säkert kort i undervisnings-sabotaget.

Enligt Hattie så är relationen och samspelet viktigt ur ett lärandeperspektiv och därför har läxor ingen större effekt om läraren inte är inblandad.

3. För att se till att alla elever är fulla av rädsla att misslyckas så ska man använda sig av det som Dweck benämner som låst beröm. Se till att alltid fokusera på barnets egenskaper och aldrig på deras process.

Dweck har med sin forskning identifierat växande beröm (en motsats till det låsta) som fokuserar på barnens försök och process när de tar sig an något nytt. Med detta verktyg kan man som lärare öka barnens självkänsla och mod att ta sig an nya utmaningar och undersökningar visar att barnens självkänsla blir starkare.

4. Ytterligare ett bra tips för att hålla motivationen till lärande på en jämn låg nivå är att aldrig utmana barnen i undervisningen, att se till att materialet generellt är svårt att relatera till och genom att hålla sig till katederundervisning.

Nottingham pratar om betydelsen av att barnen är delaktiga och utmanas i lärandesituationerna för deras utveckling och progression. Ur ett relationellt perspektiv så talar man om vikten av att materialet är relaterbart, detta nämner även Dewey.

5. Sist men inte minst så är det viktigt att komma ihåg att det är eleverna som ska anpassas till lärarens undervisning och inte tvärtom.

I Lgr11 står det att: “Undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den ska främja elevers fortsatta lärande och kunskapsutveckling med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper.”

//Emilie Liljedahl, Jonatan Eriksson, Linnea Leijon och Yu Xin



Referenser:

Att arbeta med särskilt stöd : några perspektiv. (2002). Stockholm: Statens skolverk.

Treeincement. (u.å.). Carol Dweck: The Effect of Praise on Mindsets. Hämtad från https://www.youtube.com/watch?v=TTXrV0_3UjY

Håkansson, J. (2011). Synligt lärande: presentation av en studie om vad som påverkar elevers studieresultat. Stockholm: Sveriges Kommuner och Landsting.

Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 : reviderad 2016. (2016). Stockholm: Skolverket :

Nottingham, J. (2013). Utmanande undervisning i klassrummet : återkoppling, ansträngning, utmaning, reflektion, självkänsla. Stockholm: Natur & kultur.

Säljö, R. (2014). Den lärande människan: teoretiska traditioner. I U. P. Lundgren, R. Säljö, & C. Liberg (Red.), Lärande, skola, bildning : [grundbok för lärare] (s. 251–309). Stockholm: Natur & kultur.

Kullerbytta

Det här exemplet fick jag ifrån en idrottslektion under min auskultation. Då kom jag och tänka på begreppet scaffoldning och precis som det står i boken Lärande, skola, bildning så ger den erfarne mycket stöd i början för att sedan ge mindre och tillslut inget stöd alls. Eleven behärskar då uppgiften själv som i detta fall var att göra en kullerbytta.

Säljö, R. (2014). Den lärande människan. I Ulf P Lundgren & Liberg Caroline (Red.), Lärande, skola, bildning: [grundbok för lärare. Stockholm: Natur & kultur.

NO-lektion

Detta är något som jag fick observera under min auskultation, men detta experiment kommer även jag ihåg att min klass utförde när jag gick i skolan. Denna lärsituation kan jag koppla med kognitivismen och mer specifikt assimilation och ackommodation. Detta då eleverna innan experimentet måste skriva ned sina hypoteser och sen efter experimentet och när de fått resultatet så kanske de eventuellt måste tänka om.

Matte-kluring!

I detta fallet ser man hur läraren som inte känner barnen sedan tidigare och inte heller har information om hur långt klassen kommit med just att subtrahera genom uppställning stöter på problem. Jag observerade hur många barn fastnade i frustration när det första talet inte blev det som de trodde eftersom de inte ännu lärt sig processen med att låna/växla från tiotal till ental. Ur ett socio-kulturellt perspektiv kan man se det som att barnen var i den proximala utvecklingszonen och hade vikarien i detta läge startat med att visa exemplet när man inte behöver låna och sedan lagt till exemplet där man behöver låna så hade eleverna approprierat kunskapen smidigare. Tar man på sig Piagets skor så ser man nog istället på situationen som ett exempel på ackommodation där eleverna måste omvärdera den tidigare kunskapen för att ta den nya informationen till sig.

Lekande till lärande

Leken 6square är populär och många barn kan leka tillsammans, men olika grupper har inte samma regler. När en regel inte längre var anpassad till leken, gjorde barnen en ändring genom en kort diskussion. Det är precis som Piagets begrepp ackommodation handlar om. Genom att lösa problem tillsammans blir teori överförd till praktik. Språket spelade en stor roll i den här händelsen, eftersom olika frågor och synpunkter fick barnen att tänka, sedan använda språket för att kommunicera, därför inser man att tanken, språk och erfarenhet hör ihop. Barnens förståelse har ökat genom att tolka och reagera på varandras avsikter och beteenden, samt en praktisk social kunskap och förmåga, där barnen föreställer sig vad andra tänker, känner och upplever som Hwang & Nilsson beskriver i boken Utvecklingspsykologi.

Som blivande lärare tycker jag att det är nödvändigt att låta eleverna vara medvetna om att lärande inte bara sker i klassrummet, utan också i lek. Hur ska vi göra så att barnen kan inse att de lär sig när de leker? Hur kan vi transformera lekande till lärande i undervisningen?